Jaha då var det julafton idag. Facebook svämmar över av God Jul hälsningar och bilder på tomtebesök, julmat och lyckliga barn (någon trött förälder) osv. Mysigt att se men det känns så väl hur långt borta vi är ifrån allt och alla, det har blivit en och annan tår under dagens lopp ska ju erkännas. Trodde aldrig att jag skulle drabbas av hemlängtan redan efter 1 vecka! Men visst det har varit en ganska tuff vecka med mycket handling för att få ett fungerande hem, förberedelserna inför julen, kämpande mot jetlagen (både min och barnens) och sen har ju Robert jobbat konstant så jag har ju fått göra allt själv.
Men nu är det altså julafton, en helt vanlig dag här i USA. Amerikanerna går till jobbet som vilken annan dag som helst på året, affärerna är öppna som vanligt osv. Vad har då vi gjort?
Jo idag har faktiskt Robert inte gått till jobbet, vilket hela familjen var väldigt glad för. Han har dragit på sig en förkylning men har bitit ihop bra och inte klagat så mycket, vilket nog är tur för hans del tror jag (misstänker att jag inte hade tagit emot hans klagomål på ett så bra vis just nu om ni förstår vad jag menar). Han fick iallafall sovmorgon till kl 7 imorse, jag gick upp med Sam kl 6 när han hade bestämt sig för att det var dags att stiga upp och de andra barnen var inte långt efter. Jag passade på och börja med det sista av julmaten som skulle förberedas inför morgondagen eftersom vi har bestämt sedan tidigare att följa den amerikanska traditionen och fira jul på juldagen. Jag gjorde rödbetssallad (har inte hittat det i några affärer här), potatisgratäng (istället för janzonsfrestelse eftersom vi inte hittar någon ansjovis och det inte är någon som är så förtjust i det iallafall) och sen blev det dags att baka de obligatoriska tunnbröden som är en tradition ifrån min barndom att alltid ha på julbordet. Jag har lagt ner mycket tid på att försöka hitta alla ingredienser de senaste dagarna men ändå såg bröden inte ut som när barnens mormor alltid gör dem. Dock hjälpte Lova till med kavlingen för fullt och alla barnen sa åtminstone att de tyckte de smakade precis som mormors. Det värmde ett trött mammahjärta även om jag misstänker att de sa det en hel del för att vara snälla också.
När mat förberedelserna var avklarade och likaså frukosten så märktes det att i Sverige hade lugnet lagt sig efter Kalle Anka tittande, julmatsätande och paketutdelningar. På bara 10 minuter ringde nämligen både farmor, mormor och morfar samt farfar för att FaceTime:a/Skype:a med oss och barnbarnen. Det var jätteroligt att prata en stund med dom där hemma, jag fick till och med chansen att visa min gamla farmor på 90+ hur vi har det här i USA och hur huset såg ut osv, det värmde verkligen mitt hjärta. Samtidigt så kändes avståndet till släkten så långt och påminnelsen om vad man missat så tydligt. Det är mycket känslor som bubblar runt hela tiden just nu.
Efter att allt sådant var avklarat så tog vi oss tid för en promenad och njöt lite av vår nya hemmiljö. Det märks att vi bor halvvägs upp på ett berg, det är hur mycket backar som helst vart vi än går. Men det var skönt att få röra lite på sig och barnen behövde verkligen få röra lite på sig. Vi tvingade till och med Hampus till en backintervall i en av backarna den var nästan mer som en vägg än en backe och det tog lång tid innan han kunde andas ordentligt och prata efter den intervallen kan jag ju säga. Det blir perfekt med fysträningar här framöver. Jag bjuder på några kort från promenader här:
När alla hade rasat av sig lite överskottsenergi och fyllat på med lite ny energi i form av frisk luft och nya intryck så tog Robert med barnen till affären för lite sista shopping inför julfirandet imorgon och jag passade på att njuta av ett varmt och skönt bad i tystnaden med sällskap av en tidning.
När de andra kommit tillbaka och middagen var avklarad var det dags för barnens julbad men kan då säga att husets varmvattenberedare inte klarar av att fylla 3 badkar under samma kväll så alla barnen fick avsluta sina bad med en kall dusch för att skölja av sig duschtvålen.
Kvällen avrundades med några avsnitt av julkalendern. I år har jag inte missat ett enda avsnitt av julkalendern och både jag och barnen har älskat den! Dock ligger vi lite efter i tittandet eftersom vi inte riktigt har hunnit med att se varje dag sen vi kom över hit. Men tack vare vår Apple TV och en teknikkunnig man så tittar vi ifatt lite just nu så vi har ett par avsnitt kvar som vi förhoppningsvis ska få avnjuta imorgon.
Vad är då planerna inför morgondagen? Jo lite kortfattat så är det paketöppning på morgonen eftersom tomten mirakulöst har lämnat paket under granen under natten, sen ska det ätas lite allehanda julmat, drickas lite glögg och så ska vi faktiskt gå över till en jobbarkompis till Robert som bor en lite bit härifrån. De ska nämligen resa bort i några dagar och Robert har då lovat att vi ska vara husvakter och att vi ska vattna deras gran (undras hur det ska gå då jag har en låååång tradition av att glömma vattna just granen 😜)
God Jul på er alla därhemma och många kramar till er.
(Avslutar med en bild på granen efter tomtens besök och ungarna fortfarande sover så de inte har hunnit riva i allt)
God jul Åsa, förstår att det är en stor omställning för er alla.
GillaGilla
Ni får säkert också en fin ”julafton” idag. Det verkar ju som att tomten hittat till er här i Seattle också. Det var väl skönt att ni fick en chans att utforska omgivningarna lite igår. Skall du träna i dom backarna blir du farlig till Honolulu nästa år.
Farmor uppskattade verkligen att få ser er och ert nya hem. Hon var förundrad över den nya tekniken att man kan ringa och se varandra så här.
Tack för ditt fina bloggande!,
GillaGilla