Igår kväll var det årets största event på Lovas skola som anordnas av PTSA, föräldrarorganisationen då alltså, Grand Ridge Cultural Fair. Nästan alla skolor här i USA har jag förstått har någon form av kulturell dag eller internationell dag vilket de döper till lite olika saker men de går i stort sätt ut på samma sak, att barnen ska få dela med sig av sina olika bakgrunder och att de ska få lära sig om olika kulturer av varandra. Detta är något som jag hade läst om innan när vi bodde i Sverige och drömde oss bort om ett jobb i fjärran länder där barnen skulle gå på en internationell skola och där vi skulle få dela med oss om vår svenska kultur och jag hade redan hemma i den svenska tv-soffan funderat på vad man skulle kunna göra så när PTSA sökte volontärer till Cultural Fair på Lovas skola var jag bland de första att skriva upp mig. Lovas skola är ju som jag dessutom skrivit tidigare väldigt stor och det är många olika kulturer och nationaliteter inom den så detta är ett stort arrangemang som görs vartannat år. Detta året slogs det rekord och 42 olika länder representerades, WOW, kände jag!

Allt arbete görs av volontärer, mestadels föräldrar och en och annan mor- och farföräldrar eller annan eldsjäl. Du skriver upp dig på det land du vill representera och får ett bord som du själv väljer hur du använda dig av. Vid varje bord så ska du göra en form av aktivitet som ska ha med landet att göra, det får inte vara en alltför komplicerad aktivitet eftersom det är några hundra barn som passerar varje bord under kvällen och som ska utföra aktiviteten. När aktiviteten är utförd så får barnen en stämpel i sitt pass, barnen ska försöka samla så många stämplar ifrån så många olika länder som möjligt under kvällens gång. Om man vill fick man gärna bjuda på någon mat eller något snacks ifrån landet också vid bordet. Alla fick väldigt fria händer att göra vad de ville, alla uppmuntrades också att klä sig i traditionella kläder ifrån landet de kommer ifrån. Några exempel på aktiviter som gjordes under kvällen var att krypa ner under bordet och rita i taket hos Italien såsom Michelangelo, skjuta hockeypuckar i mål i Canada, fotograferas såsom Mona-Lisa i Frankrike m.m.

Eftersom vi är de enda svenskarna på Lovas skola så var jag ensam på det svenska bordet, vilket givetvis har sina för- och nackdelar. Jag behövde ju inte kompromissa om vad vi skulle göra och hur men jag fick ju också göra allt själv inför den stora kvällen och jag hade ju heller ingen avlösning och därmed ingen möjlighet att gå runt och titta på vad alla andra hittat på. Men väl där så hade jag hela min underbara familj med mig och tillsammans är vi starka!

Så vad gjorde vi då? Jo vi hade en trifold med lite information och bilder om Sverige, platser att besöka, popgrupper, mat vi äter, kända företag, högtider vi firar m.m. På bordet stod det några dalahästar, en osthyvel, en hockeypuck med Henrik Sedin på, BRIO tågbana, Pippi böcker och Pippi figurer, Alfons Åberg bok, vi hade en Ipad där det rullade en flygfilm över Karlskrona och så bjöd vi på chokladbollar som vi rakt av hade översatt till ”chocolate balls” vilket fick en och annan amerikan att dra på smilbanden 🙂 Jag kan ju också säga att jag och Lova stod och bakade chokladbollar i 4 timmar kvällen innan så det lär dröja innan det blir chokladbollar i detta huset igen 😉

Och som aktivitet hade jag byggt en midsommarstång som vi dansade små grodorna runt. Men eftersom våren är sen här i år så var det inte helt lätt att hitta gröna löv att klä den med och det är väl högst tveksamt vad reglerna säger om att få klippa grena i skogen här men kl 9 på kvällen innan i mörkret så stod jag på vår baksida och klädde stången. Som blommor fick det bli lite maskrosor som jag hittade i parken och sen lite plastblommor som jag hade här hemma sen innan, man tager vad man haver så att säga. Jag, Hampus, Sam och Robert dansade små grodorna nästan konstant i 2 1/2 timme under kvällen och det känns i benen i dag kan jag säga.

Under kvällens lopp så uppträdde också olika dansgrupper ifrån tex Indien på scenen, det var kung fu uppvisningar m.m. och det hela avslutades med en stor flaggparad där elever ifrån varje land gick upp på scenen med flaggan ifrån det land de kommer ifrån. Eftersom Lova är den enda eleven ifrån Sverige så fick Sam göra henne sällskap upp på scenen, vi kan väl säga att det gick väl sådär men klockan var rätt mycket och de började bli trötta 😉

Allt detta har fått mig att fundera på hur vi gör i Sverige? Vi tar ju inte alls del av våra invandrares kulturer och vi är ju nästan livrädda för att få lära oss något om hur de gör för tänk om det gör att vi mister något som är svenskt på vägen då? Detta handlar absolut inte om att minska ner på det amerikanska för här är allt väldigt mycket amerikanskt och amerikanarna är väldigt duktiga på att visa upp sitt land och sina bedrifter så att säga, de är bra på att visa vad de är bra på så att säga utan det handlar om att sprida kunskapen om alla andra länder och deras kulturer istället. Jag tror att mycket av den rasism som finns i Sverige grundar sig i okunskapen som finns och den rädslan som finns för det okända. Här är alla väldigt nyfikna direkt när de hör att vi är ifrån Sverige, alla vill veta allt. Här börjar barnen också varje skoldag med att svära sin trohet till Amerika och till den amerikanska flaggan så detta är liksom inte en konflikt med det amerikanska utan detta är sida vid sida med det amerikanska det tycker jag är så fint.